Sedan Covid-19 utbrottet har distansarbetsm?jligheter f?tt en ?kad popularitet. Denna f?r?ndring har skapat ett ?kat behov av forskning inom detta omr?de. D?rf?r syftar denna studie till att genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer ge insikter om IT-anst?lldas preferenser av arbetsmilj?, s?rskilt i j?mf?relse mellan kontorsarbete och distansarbete.

Konovalenko Àr en kommunikationsbyrÄ, vars verksamhet Àr baserad i centrala Malmö. ByrÄn arbetar idag inte systematiskt med kvalitetsarbete eller förbÀttring av sina processer, men Àr nyfikna pÄ vilka fördelar de skulle kunna fÄ ut av ett sÄdant arbete. För att kunna ta reda pÄ hur företaget bÀst skulle kunna arbeta med ett systematiskt kvalitetsarbete, har byrÄns processer och rutiner analyserats. Syftet med rapporten Àr att ta reda pÄ hur Konovalenko skulle kunna arbeta systematiskt med att sÀkra sin kvalitet via sina processer och rutiner. Syftet ska uppnÄs genom att via intervjuer och observationer med medarbetare pÄ byrÄn granska kommunikationsbyrÄns nuvarande processer och rutiner samt analysera dessa med stöd av relevant teori. Detta ska göras genom att besvara en frÄgestÀllning: PÄ vilket sÀtt kan kommunikationsbyrÄn Konovalenko arbeta mer systematiskt med sitt kvalitetsarbete? Slutsatsen av rapporten Àr att Konovalenko skulle kunna arbeta mer metodiskt med systematiskt kvalitetssÀkring, vilket skulle innebÀra ett mer kontrollerat och effektivt arbetssÀtt pÄ byrÄn..

Föreliggande studie har behandlat kultur och systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjÀnsten.Det huvudsakliga syftet var att genom tillÀmpning av kultur- och kraftfÀltsanalys studera hur vÀl förberedd en enhet inom socialtjÀnsten Àr att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjÀnsten.Studien genomfördes utifrÄn PDSA-cykeln som en variant av aktionsforskning och baserades pÄ en fallstudie inom Individ- och familjeomsorgen i Hammarö kommun. Resultatet analyserades utifrÄn en kraftfÀltsanalys dÀr med- och motkrafter identifierades. Av resultatet framkom att det sammantaget fanns en positiv instÀllningen till systematiskt kvalitetsarbete, men att kulturen inte tydde pÄ detsamma. Sammanfattningsvis kan sÀgas att enheten har dÄliga förutsÀttningar att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete. Om de skall införlivas mÄste enhetens positiva instÀllning kvarstÄ, ledningen vara aktivt nÀrvarande, medarbetare göras delaktiga och kulturen förÀndras.VÀrdet i studien ligger i att det i Sverige idag finns ett pÄgÄende arbete med att implementera eller revidera ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjÀnsten.

Föreliggande studie har behandlat kultur och systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjÀnsten.Det huvudsakliga syftet var att genom tillÀmpning av kultur- och kraftfÀltsanalys studera hur vÀl förberedd en enhet inom socialtjÀnsten Àr att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjÀnsten.Studien genomfördes utifrÄn PDSA-cykeln som en variant av aktionsforskning och baserades pÄ en fallstudie inom Individ- och familjeomsorgen i Hammarö kommun. Resultatet analyserades utifrÄn en kraftfÀltsanalys dÀr med- och motkrafter identifierades. Av resultatet framkom att det sammantaget fanns en positiv instÀllningen till systematiskt kvalitetsarbete, men att kulturen inte tydde pÄ detsamma. Sammanfattningsvis kan sÀgas att enheten har dÄliga förutsÀttningar att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete. Om de skall införlivas mÄste enhetens positiva instÀllning kvarstÄ, ledningen vara aktivt nÀrvarande, medarbetare göras delaktiga och kulturen förÀndras.VÀrdet i studien ligger i att det i Sverige idag finns ett pÄgÄende arbete med att implementera eller revidera ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjÀnsten.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Med 1,4 miljoner elever Àr skolan Sveriges största arbetsplats. Varje Är behöver uppskattningsvis 38 000 barn och ungdomar uppsöka en akutmottagning efter att ha skadat sig under barnomsorgs- och skoltid (Socialstyrelsen, 2011). Ur ett barnsÀkerhetsperspektiv Àr det skadeförebyggande arbetet i skolan av största betydelse.BarnsÀkerhetsrÄdet, en samverkansorganisation bestÄende av 11 myndigheter har tillsammans med Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap, MSB, bedömt att man inte har en fullstÀndig bild av i vilken omfattning och pÄ vilket sÀtt skolorna arbetar skadeförebyggande. MSB har uppdragit Ät Karlstads universitet att genomföra en studie, vilken har sammanstÀllts till en rapport: Systematiskt skadeförebyggande arbete inom grundskolan. KartlÀggning av arbetssÀtt, utvecklingsbehov och behov av stöd (Olsson, Gustavsson & Andersson, 2012, bilaga 1).

Syftet med undersökningen Àr att beskriva och förstÄ hur fritidspedagoger arbetar med systematiskt kvalitetsarbete pÄ fritidshemmet. Det finns inte mycket forskning inom det hÀr omrÄdet och det behövs ÄtgÀrdas. Det stÄr tydligt, bÄde i Skollagen (2010) och i vÄr lÀroplan, Lgr 11, LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011b), att det Àr nÄgot som alla ska göra som Àr verksamma inom skolan/fritidshemmets vÀrld. DÀrför Àr det intressant att se hur det ser ut i verkligheten. Har det blivit lÀttare efter förtydligandet i Skollagen (2010) nÀr det gÀller det systematiska kvalitetsarbetet pÄ fritidshemmen?Undersökningsmetoden Àr kvalitativ och har en hermeneutisk ansats.

OmvÄrdnad sjÀlvstÀndigt arbete II.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att ta reda pÄ pedagogers syn pÄ kvalitet i förskolan, hur pedagoger arbetar med kvalitetsarbete systematiskt samt vilka förutsÀttningar som finns. Undersökningen Àr gjord genom kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger som idag arbetar inom förskolan. Resultatet som framkommit i undersökningen visar att alla intervjuade pedagoger har en samsyn nÀr det gÀller vad begreppet kvalitet i förskolan stÄr för och vi har mött Ätta engagerade, duktiga och professionella pedagoger med stora hjÀrtan som gör allt för att försöka driva en god förskola med barnet i fokus. En viktig förutsÀttning för att uppnÄ god kvalitet Àr att det finns resurser i form av anpassad personaltÀthet till barngruppens storlek men ocksÄ att tid finns avsatt för att utföra systematiskt kvalitetsarbete. Resultatet visar ocksÄ att pedagogerna har full kunskap om hur arbetet bör göras för att kvalitetsarbeta systematiskt men att mycket fallerar pÄ grund av förutsÀttningarna..

I studien undersöks hur införandet av ett systematiskt arbetsmiljöarbete kan pÄverka en organisation. MÄnga arbetsplatser saknar ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete, men alla företag Àr beroende av att personalen mÄr bra och fÄr vara frisk och dÀrmed kan vara effektiv pÄ sitt arbete. För att öka lÀsarens förstÄelse för hur betydelsefullt det Àr att arbeta aktivt med arbetsmiljöarbete, vill vi visa organisationer hur de genom detta kan uppnÄ vinster, inte bara de av rent monetÀr art, utan Àven de som Àr av betydande vikt för arbetstagarna, sÄsom exempelvis ökad trivsel och bÀttre gemenskap. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr med en interaktiv forskningsprocess. Urvalet har bestÄtt av respondenter pÄ Copy Syd AB.

Svenska elevers lÄga matematikresultat i internationella jÀmförelser vittnar om att det krÀvs förÀndring i skolans matematikundervisning. Vissa skolor/kommuner har utvecklat matematikplaner i syfte att höja mÄluppfyllelsen. Syftet med studien Àr att fÄ insikt i tvÄ av dessa matematikplaner och pedagogers tankar om hur de anvÀnds och gynnar SUM-elever. I den teoretiska bakgrunden belyses Bedömning, God undervisning och Samverkan kopplat till Systematiskt kvalitetsarbete, och i relation till SUM-elever, vilka Àr i fokus. Studien har en kvalitativ ansats och Àr en fallstudie av tvÄ matematikplaner och hur de anvÀnds. Gruppintervjuer valdes som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att anvÀndandet av matematikplanerna och konsekvenserna av dem Àr relativt lika trots olikheterna i deras innehÄll.

De senaste Ärens naturkatastrofer, smittsamma sjukdomar och terroristattentat Àr exempel pÄ en ökad hotbild vilken svenska researrangörer mÄste förhÄlla sig till. I syfte att skydda mÀnniskor och företagets kommersiella vÀrden gÀller det dÀrför att skaffa sig en beredskap för att hantera krissituationer. Hanteringen av kriser involverar ofta företagets förmÄga att hantera förÀndringar. Researrangörerna i denna studie arbetar samtliga med nÄgon form av Crisis Management. Krisberedskap och krishantering Àr en sjÀlvklarhet för researrangörernas överlevnad pÄ en konkurrensutsatt marknad.

Om inget görs, berÀknas icke smittsamma sjukdomar öka med 17% pÄ global nivÄ de kommande 10 Ären samtidigt som det finns ett ökat behov av ekonomisk konsolidering. Ett fÄtal kommuner Àgnar sig Ät ett systematiskt folkhÀlsoarbete och det finns en osÀkerhet kring hur ambitionerna rent praktiskt ska uppnÄs. Endast med hÀnsyn taget till strategisk planering och beaktande av komplexitet i hÀlsosystem och hÀlsointerventioner Àr det möjligt att hitta hÄllbara modeller för hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete. Sedan drygt 30 Är anvÀnds hÀlsokonsekvensbedömning (HKB) för systematiskt hÀlsofrÀmjande arbete. Ger verktyget tillrÀcklig information och bakgrund för planering och beslutsfattande pÄ en strategisk nivÄ? ?Five-Level Framework? (fem-nivÄ modellen) Àr en modell för strategisk planering i komplexa system som kan ge svar pÄ den frÄgan.

Den 1 januari 2004 trÀdde Lag om Skydd mot olyckor (LSO) i kraft och ersatte dÀrmed RÀddningstjÀnstlagen. Ett av mÄlen med den nya lagstiftningen var att tydliggöra skillnader i ansvar mellan olika aktörer. I syfte att förtydliga delar av den nya lagen utgav det dÄvarande Svenska RÀddningsverket ett allmÀnt rÄd (SRVFS 2004:3) dÀr det bland annat stÄr att fastighetsÀgare eller nyttjanderÀttshavare Àr skyldiga att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete i syfte att upprÀtthÄlla ett skÀligt brandskydd samt att detta skall dokumenteras.Rapporten Àmnar reda ut vad som bör ingÄ i dokumentationen för ett systematiskt brandskyddsarbete samt försöka ge en inblick i andra faktorer som kan ha en inverkan pÄ riskhanteringsarbete i stort. Teorin har sedan applicerats i utformandet av det förslag till det systematiska brandskyddsarbete som skall bedrivas av Fasadelement Verkstads AB, ett mindre företag belÀget i LuleÄ som bedriver legotillverkning av metallprodukter.Genom att tolka det allmÀnna rÄdet gÀllande systematiskt brandskyddsarbete samt litteratur och olika kommuners riktlinjer faststÀlldes att dokumentationen för ett systematiskt brandskyddsarbete bör innehÄlla följande:?Policy & Ansvar?Organisation?Beskrivning av verksamhet?Riskinventering och ÄtgÀrdsplan?Utbildning, information och övning?Instruktioner, regler och rutiner?Kontroll- och underhÄllsrutiner?Uppföljning och revision av dokumentationInförandet av ett systematiskt brandskyddsarbete till trots Àr det inte sÀkert att brandskyddet nÄr en efterstrÀvansvÀrd nivÄ.

Det blir allt vanligare att företag vÀljer att certifiera sig enligt olika standarder inom kvalitets-, miljö- och arbetsmiljö, dels för att organisationerna ser det som utvecklande för verksamheten men ocksÄ för att kunna anvÀnda det som konkurrensmedel. Företag som vill arbeta med flera ledningssystem, kan integrera dessa för att kunna arbeta med dem pÄ ett effektivt och systematiskt sÀtt. Svalson AB Àr ett företag inom verkstadsindustrin som har certifierat sig enligt den internationella standarden ISO 14001 Är 2001. Företaget vill nu arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete enligt standarden OHSAS 18001. Denna rapport beskriver vÄrt arbete med att integrera vissa delar av standarden OHSAS 18001 till det befintliga miljöledningssystemet ISO 14001.